​Representation och konferens
Har du koll på vilka avdrag du får göra? Kanske bjuder du en kund på lunch eller tar med personalen på konferens?
Sedan 2017 räknas inte längre representation som en avdragsgill kostnad. Däremot får man oftast göra vissa avdrag.
När får man göra avdrag för representation?
Man får gör avdrag för representation om den har ett omedelbart samband med verksamheten. För att få dra av momsen så ska företaget ha rätt till att vara skyldig att betala eller få tillbaka moms.
Avdragsgill representation
Avdraget gäller bara förfriskningar och enklare förtäring upp till 60 kronor per person. Till exempel alkoholfri dryck, kaffe, te, kakor och enklare smörgås.
Får man dra av moms på representation?
Man får dra av för måltider i samband med representation. Hela momsbeloppet får dras av upp till en kostnad av 300kr, exklusive moms per person och tillfälle.
Dricks ingår inte i underlaget för momsberäkning.
Extern och intern representation
Extern representation gäller när man bjuder personer utanför företaget. Till exempel kunder, potentiella kunder eller för att upprätthålla en affäresrelation.
Intern representation är när man bjuder företagets anställda på till exempel personalfest.
Konferens
För att en konferensresa ska vara skattefri så ska dessa krav uppfyllas:
-Minst 6 timmar per dag ska innehålla effektivt arbete
-Om konferensen pågår i en vecka så ska minst 30 timmar bestå av effektivt arbete
-Konferensresan får inte innehålla för stor del nöje eller avkoppling, detta pga att den anställde kan behövas förmånsbeskattas då

I september i år kom ett förslag från regeringen angående sänkt krav på aktiekapital för privata aktiebolag. Sänkningen ska halveras från 50 000kr till 25 000kr. 

Lagändringen förväntas träda i kraft 1 januari 2020 och har som syfte att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig. Det ska innebära en större flexibilitet för de små och växande företagen i Sverige.
För att starta ett privat aktiebolag idag krävs det att man investerar minst 50 000kr i aktiekapital.

Regeringen vill underlätta för företagare inom branscher där kapitalbehovet kan vara lägre än i andra branscher, vilket kan vara till nytta för många tjänste- och kunskapsföretag.

För publika aktiebolag föreslås inte någon ändring, utan aktiekapitalet uppgår till minst 500 000 kr

​Läs mer om förslaget på regeringens hemsida: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/sankt-krav-pa-aktiekapital-gor-aktiebolagsformen-mer-tillganglig/

Har du en aktiebok? Vi hjälper dig att upprätta en, eller uppdatera din befintliga!
Följs inte reglerna enligt ABL så kan det medföra böter och i extrema fall även fängelse.

En aktiebok måste vara aktuell och uppdateras vid en ägarförändring.
Styrelsen är ansvarig för att hålla den aktuell, men den är inte skyldig att kontrollera om förändringar har gjorts utan det är aktieägarens som ska anmäla ägarförändringen till styrelsen.

Utöver risken för straff vid regelbrott så kan det medföra problematik om/när du vill sälja bolaget då det i vissa fall vara oklart vem som faktiskt äger bolaget. Många köper lagerbolag och då får man alla viktiga bolagshandlingar från säljaren av lagerbolaget. Där ingår även aktieboken, så de som har köpt ett lagerbolag kan börja att leta bland dessa papper

Förr var det vanligt med fysiska aktiebrev, nu finns de mesta digitalt. Men innehavaren av ett fysiskt aktiebrev anses vanligtvis vara ägaren till aktierna. Om det utfärdats fysiska aktiebrev bör man därför ha kontroll på var de är. Man kan ansöka till Bolagsverket om att de ska dödas, det tar dock tid.  Oklarheter i var aktiebreven är kan medföra svårigheter att sälja bolaget, köpeskillingen kanske behöver sänkas eller så kanske det slutar med att köparen drar sig ur. Fysiska aktiebrev som inte längre används där det finns en risk att de kommer att tappas bort, kan man makulera. Du kan dock inte makulera ett borttappat aktiebrev.

Uppgifterna är offentliga, men aktieboken registreras inte hos Bolagsverket.

​Behöver du hjälp med detta? Kontakta oss så ser vi till att din aktiebok är i gott skick!

Har du funderat kring huruvida man ska välja K2 eller K3? Fördelar med respektive? När man måste byta regelverk? Vi svarar på några av de återkommande frågeställningarna kring K2 och K3!

K2 eller K3?
K3 är standardregelverket för redovisning, men för mindre bolag finns ett enklare regelverk som heter K2. Så fort ditt bolag klassas som ett större bolag så måste man byta från K2 till K3 (vanligtvis). Det kan dock finnas skäl att byta tidigare.
Något man bör ha i åtanke är att om man väljer att byta till K3 och sedan vill byta tillbaka till K2 igen så krävs det särskilda skäl för att kunna återgå.

K2
En fördel med K2 är att det är enkelt och standardiserat, samt att kraven på upplysningar i årsredovisningen är väldigt begränsade. Det är oftast lätt att deklarera en årsredovisning då K2 en stor del är anpassat för att följ svensk skattelagstiftning. Det kan också finnas kostnadsfördelar för bolaget då mer detaljerad redovisning vanligen kostar mer tid och pengar.

När måste man byta till K3?
Om företaget under två år uppfyller minst två av följande gränsvärden:
-bolaget har en omsättning som överstiger 80 miljoner kronor per år
-bolaget har en balansomslutning som överstiger 40 miljoner kronor
-bolaget har ett medeltal på över 50 anställda
​
Varför väljer mindre bolag K3?
Ibland kan K2 anses vara så enkel att regelverket upplevs trubbigt och inte så anpassat för ett företags unika förutsättningar.
Det kan finnas planer på att bolaget ska växa och bedöms bli ett större bolag. Kanske planerar man att ta in delägare eller sälja bolaget. Det kan också bero på till exempel att bolaget har lättare att följa sin utveckling eftersom K3 många gånger ger en mer rättvisande bild av företagets prestation.